Kvinnosaken under 1800-talet

Det fanns män inom 1800-talets kvinnosak som sökte sätta även mer kontroversiella frågor på dagordningen och som väckte stor debatt. Ett exempel är Lars Hierta (1801-1872), liberal tidningsman och en ihärdig påskyndare av den känsliga frågan om gifta kvinnors rättigheter. Han var verksam i riksdagen mellan 1828 och 1872. I sin argumentation hänvisade Hierta till samhällets plikt i att höja moralen och öka rättvisan. Han proklamerade också för den utilitaristiska nyttoaspekten, att ökade rättigheter för kvinnor var en fundamental del i en strävan efter ”största möjliga lycka för största möjliga antal”. Han hade dock ofta svårt att göra sin röst hörd i det kompakta motstånd som förhärskade det politiska livet.

Redan på 1800-talet befarade en del att alla människors, kvinnor och mäns, lika rättigheter skulle leda till ett uppluckrande av könsordningen. Farhågan låg i att kvinnorna i förlängningen skulle stöpas om till män. Denna rädsla kan också märkas i argumenten hos dagens antifeminister, även om det här till stor del också handlar om att hålla fast vid en normativ manlighet.

Jämställdhetsfrågor – historiskt

En del jämställdhetsfrågor kan män engagera sig i utan att detta utmanar deras position i den så kallade hegemoniska maskuliniteten.

Begreppet hänvisar till den manliga genuspraktik som inrymmer det för tillfället accepterade svaret på patriarkatets legitimitet. Ett exempel är mäns våld mot kvinnor. Inom den politiska diskurs motståndet mot detta skapar, delas män upp i bra män och dåliga män. De män som aktivt tar avstånd från mäns våld mot kvinnor blir här duktiga män som tar ansvar, i motsats till ”de andra” männen som utövar våld. Denna fråga engagerar ett förhållandevis stort antal män, i motsats till andra jämställdhetsfrågor. Det så kallade Piteåuppropet och delar av nätverket Män för jämställdhet är exempel på hur män gått samman och formulerat motstånd mot mäns våld mot kvinnor.

Trots att detta arbete är betydelsefullt då det i förlängningen förhoppningsvis bidrar till att mildra den manliga överordningens yttersta uttryck, våldet mot kvinnor, utmanar det inte den rådande könsmaktsordningen i någon högre grad. Vissa feministiska frågor bedrivs alltså idag, liksom på 1800-talet, utan att egentligen utmana rådande föreställningar om manligt och kvinnligt eller det system av över- och underordning som är kopplat till dessa.

Vad gör män för kvinnosaken historiskt?

Mäns medverkan i kvinnosaken är en inte helt bekymmersfri historia. Samorganiseringen var problematisk på grund av de särartsfeministiska tankar som präglade delar av kvinnorörelsen. Inom de tankeströmningar som rådde sågs samorganisering som en positiv företeelse. Män och kvinnor ansågs komplettera varandra med sina skilda intresseområden och kompetenser. Historikern Josefin Rönnbäck menar att detta dolde en rådande könskonflikt och en manlig maktordning. Det finns också röster från den här tiden som hävdar att de liberala männen endast stödde kvinnosaken så länge denna höll sig till specifika mindre samhällsomstörtande frågor. Dessa handlade om reformer som inte skulle påverka männens överordnade position i samhället i någon större utsträckning. När kvinnorörelsen däremot under senare delen av 1800-talet började formulera frågor och krav som berörde den privata relationen mellan kvinna och man och om ökad makt för gifta kvinnor, sågs männens medverkan minska.

Det fanns alltså jämställdhetsfrågor som var mer tilltalande för män än andra. Liknande tendenser finns också i nutidens jämställdhetsrörelser, där vissa feministiska frågor tycks vara mer accepterade för män att engagera sig i. Oftast är detta beroende av i vilken grad den specifika frågan utmanar den könsmaktsordning som gynnar män och missgynnar kvinnor. Könskvotering baserad på kön är exempelvis en fråga som rent konkret skulle gynna kvinnor på mäns bekostnad.

Lämna blod

Morgonen började med blod. Jag var på St Göran och tog blodprov inför nästa veckas årskontroll. Jag och många med mig i väntrummet var där på fastande mage så inte fan log någon direkt.

Men oj vad blodprovet gick fort trots att det var 4 rör.

Annars har jag och Mamma H suttit som två små kontorsslavar och bara producerat och producerat. Vi har också noterat att det finns jävligt många duschar. Är det kopplat till det hårda arbetet.

Annars fick vi reda på att gardiner kommer i mars, porslin om en vecka och växter om 4 veckor.

Poppis blogg på jobbet :)

Oj, min blogg har blivit så poppis på min arbetsplats. Besökarna har gått upp med 200% senaste veckan. Mmm vad kan det bero på? Är det mina insatser för världsfreden? Om jag vore ett billigt villigt ryktesspridande våp så skulle jag tro att det fanns andra anledningar. Mmmm aj fan där backade jag nog in i ett hörn

Dålig sömnuppdatering

Oj vad jag sov dåligt i natt. Vet inte riktigt hur lång tid det blev. Jag vaknade hela tiden. Så nu har jag druckit en kopp kaffe för att piggna till.

Men det är fan en besvikelse på nya stället: kaffet. Jag tycker det smakar skit. Verkligen. Nej det där får jag inte ihop.

Ja och idag var det lönesamtal. Det var väl inte direkt det budet jag förväntade mig efter detta år.

Säga A men inte B – inget för mig!

Jag har väl insett att det inte går att säga A men inte B. Och så kanske det blir lite väl mycket spekulerande. Vi får se hur mycket jag kommer blogga om detta ämne. Men bara för att reda ut:

Psykolog 1. Där är mitt största problem panikångest och generell ångest. Det är en grym sjukdom. Du som inte har haft det kan omöjligen förstå. Jag har nu insett att jag har detta problem genetiskt i grunden men visst har jag påverkat det själv. Det är en sån konstig sjukdom. Det viktigaste är att acceptera att man har dessa problem och bara rida ut ångesten. Det är så fruktansvärt svårt. Jag kämpar emot med näbbar och klor.

Jag försöker vara stark men ibland går det bara inte. Då vill jag bara ge upp och gå och gömma mig. Jag inser nu hur dessa problem har dykt upp flera gånger i mitt liv men jag har inte insett vad det var eller så har jag det men har bara skjutit bort det. För det gör så ont så fruktansvärt ont.

Några länkar:

http://www.vardguiden.se/Sjukdomar-och-rad/Omraden/Sjukdomar-och-besvar/Paniksyndrom/

http://www.dn.se/blogg/fragainsidan

http://www.internetpsykiatri.se/diagnosis/panic/index.html

Finlandsvenskarnas rättigheter

Något som ofta slår mig är hur lika men ändå olika två grannländer kan vara. Jag läste precis en artikel om Finskhetsförbundet i Finland. De kämpar aktivt mot svenskans ställning i Finland och finlandsvenskarnas rättigheter.

Tänk om det fanns ett Svenskhetsförbund här i Sverige som typ kämpade mot samerna eller sverigefinländarna. Det skulle ju aldrig accpeteras.

Utmana mig!

Ett av mina ledord ska ju vara att utmana mig men inte knäcka mig. Jag har insett att jag är otroligt duktig på att knäcka mig. Och så har jag någon skum lojalitet mot arbetet också. Man ”måste vara duktig”. Ok det lider väl halva Sverige av. Jag skyller på mamma. Men ska ta ett snack med min chef. Måste rensa i arbetsuppgifter. Det är ohållbart nu.

Så ska jag ju ta hand om mig och ge mig tid till återhämtning. Det har jag liksom ingen aning om hur man gör tror jag. Men måste väl lära mig.

Vardag nummer 22

Måndagen var en intensiv på jobbet. Jag blandade också in min 1årskontroll på sjukhuset. Resultatet var helt ok. Slut som fan anlände jag hem.

I helgen chattade jag med en holländsk kille. Så vi träffades för en kaffe i Sumpan igår kväll. Det var väl rätt trevligt. Som person så var han trevlig men hans erfarenhet av män var litte udda. Levt som bög i 15 år men träffat väldigt få och levt utan sex i fyra år. Men visst jag hade nog kunnat träffa honom igen. Men idag fick jag ett dumpnings-SMS. Är helt ok med faktiskt.